Tankarna snurrar som ett ekorrhjul i mitt huvud just nu.

Vet helt ärligt inte hur eller vad jag ska göra med nånting längre.

För ca 1månad sen visste jag exakt vad jag skulle göra å nu står de bara still!

Känns som att allt har gått i krasch å jag hatar de.

Jag hatar å inte ha koll på allt.

Visst de är svårt att ha koll på exakt allt men just nu känns de som att jag inte har koll på nånting överhuvudtaget.

De är en skrämande känsla att känna att man inte har koll å att man inte vet nånting.

Å de jobbiga är att jag  vet inte hur jag ska göra för att återfå den kontrollen.

Helgen som har varit  va helt underbar! Kunde inte ha haft en mer underbar helg.

Började på torsdagen då jag va hos Nathalie å skulle fika då Mattis smsar å har lite tråkigt, ja sagt å gjort åkte vi å hämtade han å for å fikade i stan å innan de va klart så blev de bestämt att vi skulle fara å äta på O´learys å kolla på hockey.

De va jag, Mattis, Tobbe, Nathalie å Nicklas som åkte å åt.

Sen innan de va klart så blev de bestämt att jag, Mattis å Tobbe skulle fara på Rosenström på MC.

Innan vi får dit så va vi först hos Robin å sen en sväng på O´learys å sen tog vi en promenad ner till MC.

Inne där så träffa jag mycke känt folk, vilket alltid är lika kul.

Blev lite strul å så men de löste sig på bästa möjliga sätt.

Sen lördagen va de tveksamt om de skulle bli nån utgång eller inte.

Jag å Mattis va å hälsade på lite folk som han kände å sen innan vi visste ordet av de så va vi på O´learys.

Har alltid kul då jag är ute å busar med min kusin Mattis å utan han vet jag inte vad jag hade gjort!

Han har alltid funnits där för mig oav vad de gäller å jag ställer upp på han så gott jag kan.

Söndagen va seg som fan men de va å hinka vatten för att sen skjutsa hem P å sen åka hem för att äta smörgåstårta med mina mostrar å min morbro.

Dom 3 första tuggorna gick bra sen fick jag truga i mig resten.

Den här veckan har varit ganska lugn å extremt tråkig.

Men ikväll så ska jag ut å vicka på höfterna med Emelie!

De ska bli riktigt roligt, bara hoppas att de är rätt folk som är ute.

Men de spelar inte så stor roll egentligen, de är sällskapet som räknas å med Emelie så har jag aldrig tråkigt.

Men är dock lite rädd för att vara ute på stan med tanke på vad som hände förra helgen.

Med Mattis så vet jag att han skulle aldrig släppa iväg mig själv även om jag skulle vilja gå iväg själv så skulle han aldrig acceptera de.

Får se till att hålla mig i närheten av folk man känner helt enkelt.

Men man är lite osäker ändå, de sitter som i bakhuvudet vad som har hänt å om de skulle hända en själv!

Men ikväll kommer att bli en AWESOME kväll! För de har jag bestämt att de ska bli.

Nää nu orkar jag inte skriva nå mer så de få duga så här.

Ha en trevlig helg alla som läser!

Hejsan hoppsan alla som läser.

Hoppas ni har de bra där ute för jag har de äntligen bra.

Jag har fått bevis på att jag hade rätt redan från början och en person har verkligen visat vad h*n går för å vilket j***a skitsnack h*n har gått runt å sagt. Men nu är de över med de å de känns så otroligt skönt att äntligen kunna börja på ett nytt kapitel i mitt liv!

Nog om de. De är lite många som frågar om mina småsyskon och nu ska jag försöka förklara de här på enklast möjliga sätt.

De är så här att jag jobbade ute på själevads fritidsgård å där kom jag i kontakt med Annika.

Hon blev som min extra mamma och då tyckte hennes barn att jag va deras syster så man kan säga att dom adopterade mig som deras storasyster å dom blev mina småsyskon. Å så har de varit i några år nu. Så på den vägen är de.

Å jag älskar mina småsyskon så otroligt mycke å jag försöker ställa upp så gott jag kan på dom så som att följa med på träningar, matcher, uppvisningar å hitta på saker med dom så som pyjamas party m.m

Jag vill att dom ska veta att jag finns där för dom när dom har de jobbigt!

Jag vill finnas där å se dom utvecklas å se mina små troll växa upp.

Så nu ha jag förklara så gott de går.

Snart så fyller jag år oxå å de är med blandade känslor kan jag lova. Ha fått åldersnoja så jag vet inte vad.

Uscha vad jag känner mig gammal.

Å snart kommer mitt småsyskon med storken (Lena) å jag längtar så otroligt mycke så jag vet inte vad.

Längtar till jag får hålla h*n i min famn å bara mysa samtidigt som jag är nervös.

Men mest av allt så längtar jag så in i nordens mycke tills den lilla krabaten tittar ut.

Å jag saknar Sandra så otroligt mycke så jag vet inte vart jag ska he mig nånstans!

Måste snart ta mig en tripp till S-vall å hälsa på min underbara vän!!

Nää nu vet jag inte vad jag mer ska skriva så de få duga så här för denna gång!

Ha en bra vecka allihopa för de ska jag ha   

Ja hur ska man börja eller snarare vart ska man börja..

I fredags så va jag först hos Nathalie å Niklas i deras nya lägenhet.   

Sen åkte jag till pappa å va där en sväng innan jag åkte hem å sov.

I lördags så städade jag mammas bil sen åkte jag till pappa å träffade Lars, Helena å lilla Wilja   

Sen åkte jag å hämtade Nathalie då jag fick ett samtal där jag fick frågan om jag ville dricka ist för att köra så de hem fortast möjligen å svepa lite vin för att sen bli hämtad av gänget. 

In på Olles där jag träffade en kär vän som jag inte ha träffa på väldigt många år.

Sen stog jag å prata med en killkompis å då kom en fd kompis å börja putta på mig å karusellen va igång..

Sen så gick vi ner på max å sen fick jag gå å hämta en kompis som skulle följa med oss hem.

Somnade 7 på morgonen. åkte hem till mamma, duschade å la mig i sängen å skulle bara sova i 1½ timme men de blev ca 5timmar.

Sen sov jag till kl 10 imorse så undra hur mycke jag komma kunna sova inatt men de problemet tar vi då.

Nää nu vet jag inte vad jag ska skriva..

Hare bra alla mina vänner

jag ha fundera fram å tillbaka över helgen som har varit.

I fredags va jag nykter å körde. Vi va först på Olles sen gick vi ner på Harrys å aa de blev inte riktigt som planerat.

Jag, Tina, Frida, Mattis, Ch, Fago å massa fler satt vid ett bord och vid bordet bakom oss satt de en tjej å en kille som tjafsade lite.

Aa tänkte ine mer på de, men höll ett öga på dom iaf. Sen i nästa sek så sliter den här killen tag i tjejen å trycker upp hon mot väggen å bara skriker åt henne. Frida va snabbast upp å går dit å går imellan dom.

Frida tar med sig tjejen till vårat bord och killen blir inte så glad men då kommer vakten å slänger ut han.

Sen så då vi ska gå så ser vi att killen står utanför å väntar på henne så jag får hans jacka å går ut å ger han den å säger att han har ingen anledning å stå kvar här å vänta nå mer för hon ska följa med oss.

Under tiden jag ger han jackan å distraherar han så smiter Frida å tjejen förbi utan att han märker nå.

Tjejen tar killen i försvar å jag fattar inte varför.

Men då insåg jag att skenet kan bedra så otroligt mycke. Dom man tror aldrig skulle kunna lyfta en hand åt en tjej är oftast dom som gör de.

Å självklart så ser tjejen inte de utan tar killen i försvar å säger att de är deras fel att de blev så här.

Då är min fundering - Får tjejer tillräckligt med stöd å hjälp för att inse att dom inte har gjort nå fel?

De är skrämmande att de verkligen är så här.

Å den här tjejen å killen är 18-20år, Våldsamheten verkar sjunka allt mer å mer å jag tycker att de är riktigt skrämmande.

Idag är de jobb å jag hoppas innerligt på vinst så vi får spela i slutspel.

Idag har de även gått ett år sen en "släkting" gick bort å de är med blandade känslor de ska bli kul å fara å jobba ikväll.

Som jag har fattat de så ska HAN bli hedrad av klacken på kvällens match.

Ska smita ut innan matchen börjar och kolla hur dom ska hedra han som.

Kan inte fatta att de har fått ett år redan.

Ikväll för ett år sen satt jag nere i holmen hos Annika å Jouko då mamma ringde å sa att Magnusson hade lämnat oss.

Jag minns så väl att jag sa- okej, jag vill inte prata nå mer vi hörs imorgon ist.

Satt där nere å förstog inte riktigt vad som hade hänt å förstog inte varför jag inte grät något.

Sen åkte jag hem till Erika som jag bodde hos då å skulle gå å lägga mig då paniken å tårarna kom.

Ringde Anton å bara grät, de va inte många ord han fick ur mig. Men de va så skönt å veta att han fanns i telefonen å fanns där för mig.

Kan fortfarande inte förstå att han inte finns kvar.

Alla hans skämt å skojerier finns inte kvar.

Kommer aldrig mer få höra han säga "TvättLina" åt mig nå mer.

Har en väldigt bra kontakt med hans son å väldigt ofta så ser jag Magnusson i Mattis å de är skrämmande men samtidigt skönt för då vet jag att han fortfarande finns kvar här hos oss.

Jag hoppas han har de bra uppe i himlen å jag vet att han kollar till oss å skrattar åt oss då vi får för oss å göra nå galet som bara jag å Mattis kan komma på att göra.

Vila i frid Kenneth

Du kommer föralltid att finnas i mitt hjärta!   

Ligger å kollar på en film som heter Friends with benefits å nu då jag ha kolla på den 2ggr så inser jag att de går inte att vara vänner som ligger med varann utan att känslor kommer upp å då blir de pannkaka av alltihopa.

De går t ex inte att vara vänner som prata om allt å man känner sig verkligen trygg med den personen å sen ha man sex för då är  allt förstört. Hela vänskapen som man har byggt upp blir som bortspolad.

Varför är de så?

Dom senaste dagarna/veckorna har varit väldigt upp å ner.

De går i vågor med hur jag mår men dom senaste dagarna har jag mått väldigt bra.

Kanske har jag fått en vändning i livet, de återstår att se men just nu trivs jag otroligt bra med mig själv.

Å jag tänker fortsätta med de så länge de gör mig glad.

Nää nu vet jag inte vad jag ska skriva om så de här får duga så länge tills jag kommer på nå mer å skriva.

Bye bye allihopa!